nu har jag flytt min hemstad och åkt till mitt sommarhus

där hör man havet från stranden som ligger fem minuter bort med cykel 

i mitt vitmålade rum har jag roslakan och en ljusslinga virad runt sänggaveln

om exakt en vecka dricker jag öl i köpenhamn med vänner 

perfekt

andas in

 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77  78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100

 

ett två tre fyra fem sex sju åtta nio tio elva tolv tretton fjorton femton sexton sjutton arton nitton tjugo tjugoett tjugotvå tjugotre yjugofyra tjugofem tjugosex tjugosju tjugoåtta tjugonio trettio trettioett trettiotvå trettiotre trettiofyra trettiofem trettiosex trettiosju trettioåtta trettionio fyrtio fyrtioett fyrtiotvå fyrtiotre fyrtiofyra fyrtiofem fyrtiosex fyrtiosju fyrtioåtta fyrtionio femtio femtioett femtiotvå femtiotre femtiofyra femtiofem femtiosex femtiosju femtioåtta femtionio sextio sextioett sextiotvå sextiotre sextiofyra sextiofem sextiosex sextiosju sextioåtta sextionio sjuttio sjuttioett sjuttiotvå sjuttiotre sjuttiofyra sjuttiofem sjuttiosex sjuttiosju sjuttioåtta sjuttionio åttio åttioett åttiotvå åttiotre åttiofyra åttiofem åttiosex åttiosju åttioåtta åttionio nittio nittioett nittiotvå nittiotre nittiofyra nittiofem nittiosex nittiosju nittioåtta nittionio hundra

 

andas ut

i ruset känner jag mig trygg för det tänker åt mig det säger blablablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablabla

blablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablabla

blablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalabla

blablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablabla

blabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablabla

blablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablabla

blablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablabla

balbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablabla

blablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablabla

blablablablablablablablablablablablablablabalbalablabalablablablablablablablablablablablablablablablablablabal

och inget mer

oändlig trötthet trots fem koppar kaffe och bara ett eko av en röst som gör mig galen och som gör mig desperat att komma bort från det här för det går för långt och jag tänker att det inte är möjligt att någonting kan ta så mycket tid av ens liv att någonting kan äta upp en inifrån och förstöra varenda liten del av en förstöra ens psyke göra allting svart och jag får hjälp men jag vill inte innerst inne vill jag inte för det går inte att lämna den otrygga instabila tryggheten det är för svårt jag förstår inte hur man gör hur man tar steget bort från det allt allt allt kretsar kring och jag förstår inte hur man kan stänga ute personer från ens tankar hur man kan radera dem från näthinnan det är ju omöjligt de finns ju där jämt jämt jämt trots att man glömmer deras röster deras rörelser minnena man tillsammans skapat de finns ju där ändå som spöken som visar sig trots att klockan inte är 00.00 jag hatar solen i mitt solsystem den är den värsta som finns jag kretsar kring ett helvete och jag kan inte komma ifrån min omloppsbana jag kan inte lämna den jag är fast och rymden har aldrig varit så mörk kall och stor den slukar mig och jag orkar inte kämpa emot för det är inte värt kraftansträngningen allt raseras ju i alla fall

kontraktet är brutet

mina känslor är mina 

bara mina

nu

för fem dagar sen var det internationella kvinnodagen

jag bad min lärare sluta dra skämt om kvinnor 

tillbaka fick jag ett skratt och ett "jag skämtade bara"

samma dag blev jag även kallad "jävla pk-brud" 

varför?

för att jag sa att jag tycker att det är fel att producera tröjor med våldtäktsmän som tryck

jag hoppas att ni tittat på bianca kronlöfs video

om inte: SÅ JÄVLA PK!

 

idag läser vi jonas hassen khemiris brev till beatrice ask

 

hon i spegeln är inte du 

du är inte här 

inte nu 

du är inte du 

hon i spegeln är någon annan 

du känner henne inte 

men hon är provokativ 

hon gör dig galen 

flickan i spegeln visar dig allt du inte vill se

tänk om hon kunde försvinna bort från dig 

men det gör hon inte

det gör hon aldrig

 

 

går längs gator fylld av melankoli. skrämd av världen och av den ständigt närvarande känslan av att vilja försvinna. skrämd, men inte rädd. 

i varenda vrå finns det som ger upphov till den hjärtskärande känslan. det som gör att jag vill skrika, sparka och slåss. men istället måste jag le. ansiktet måste spricka upp i ett leende som jag vet att man kan se igenom.

det som ger upphov till mental smärta finns överallt och jag kommer inte ifrån det. det är överlägset och listigt. jag är ingenting i jämförelse med det. ingenting. 

jag drömmer om hur jag ska slå tillbaka. om hur jag en dag ska vända allting, och hur det då kommer bli. jag tänker revansch och jag gör det omedvetet. det skrämmer mig. mer än någonting annat. 

halverad. det är vad det känns som att jag är. det kändes så igår, det känns så idag och det kommer kännas så imorgon också. det kommer kännas så tills någon placerar dit min andra halva och säger att allt är bra. 

jag har tröttnat på förbiseenden och fingerade känslor. det behövs någonting annat som är ärligt och rätt. jag behöver någon som behöver mig. att lägga fokus på någon annan, det är vad jag behöver.