jag är glad

det är bara det att lyckan jag omges av dödar mig långsamt och tyst ber jag konstant för att det här året ska gå fort för jag vill bara att allt ska vara över och förbi och jag vill börja om på riktigt för den här stadens betongväggar skriker ren och skär ångest hat och sorg och jag vill bort från väggarna för de murar in mig och jag förstår inte hur man tar sig ut

du är inte värd att gråta över 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

natt

formar mina händer till pistoler 

skjuter min egen skugga 

för den jagar mig

hallåå 

haaaaalllllåååååååå

hallllååååå

hör mig

förstå mig

o

r

k

a

r

inte skrika 

röker svävar somnar faller faller vaknar