:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

det är klart att det kommer göra ont ibland
som när man 00.00 ligger på sitt golv och gör mixtapes
trycker på record och spelar in alla låtar på spellistan som gör mest ont att lyssna på
det är klart att det kommer smärta i bröstet ibland
som när man tänker tillbaka på något som aldrig kommer finnas där igen
men som man alltid kommer att minnas 
och det är klart att man ibland tänker tillbaka medvetet
för att få känna någonting när natten skriker ut sin tomhet och man är ensam
men nu vet man att allt inte ska göra ont nittionio procent av ens vakna tid
nu vet man bättre än brustna hjärtan och tryckande bröst
det är nu man skriver på osynliga avtal med sig själv om att man aldrig
aldrig
någonsin ska tillåta den smärtan att infinna sig i ens kropp igen

:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

allt blir aldrig perfekt men det känns okej nu. det känns bra. det som drog ner mig förut drar inte längre ner nu. jag ler utan anledning när jag cyklar, jag tar till och med omvägen ner till hamnen nästan varje dag på väg hem från skolan bara får att få fortsätta cykla och le. promenerar i timmar och mimar till varje låt jag lyssnar på och skrattar åt alex och sigge. naturen är vacker och snart är det lov. 15 dagar till tre månaders frihet och jag har aldrig varit så stressad. men plötsligt gör det inte så mycket. det gör nästan ingenting att jag koffeinskakar alla timmar av min vakna tid och att mina ögonlock alltid är tunga, för jag lever nu. jag gör verkligen det. det är jag som styr över mina känslor nu, inte någon annan och det känns så jävla bra. 

________________________

middagsbord dukat med rosor och fint porslin 
HIPP HIPP HURRA 
mynta lime vin och sockerdricka är den bästa blandningen och så dansar vi
klockan elva går vi genom stan mot lägenheten 
"öl?" "ja tack!"
ut genom fönstret och upp på taket 
rödvin och cigg kom det blir kul 
solen som går upp bakom taken
vi behöver inget mer än det här

:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

gör inte illa dem som är de bästa jag har 
rör dem inte om du inte vill dem väl för de är för viktiga för att skadas 
de är alldeles för bra för dig

:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

jag borde hata dig

:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

om mindre än en månad börjar mitt sista sommarlov någonsin
och i augusti byter jag skola och mönster 
det är konstigt det där
hur allt bara kan vändas upp och ner så snabbt
hur saker kan förstöras på en sekund 
och hur svårt det är att lämna gammalt bakom sig 
hur lätt det är att bli likgiltig och tänka att
ingenting spelar någon roll
för allt spelar ju roll
egentligen 
varje rörelse uttalande agerande
allt

:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

17 grader 17 år och björkarna håller på att slå ut.
"Ja visst gör det ont när knoppar brister" skrev Karin Boye och, ja. Det gör ont. 
Det gör fan så ont. 
Lungorna värker och jag blir sjuk efter att ha kedjerökt för länge utomhus i alldeles för tunna kläder, alldeles för många gånger nu. 
Blir klappad på huvudet av vänner när jag gråter och inte kan andas. 
Tänker att jag vill ha dem nära. 
Hela tiden. 
Varje dag. 
För att få känna mig hel.  
 

:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

"För så är livet som sjuttonåring, man förlåter dem om och om igen, man förlåter dem för att man inte vet bättre, för att man tror att man inte är värd mer än såhär. Inte värd mer än pojkar som vill ha en ibland och vänner som lovar och bryter det en halvtimme senare. Och därför står man ut tills man en dag är vuxen och tar en tio år yngre version av en själv i handen och viskar försiktigt,
- Kom så springer vi ifrån de här idioterna. 
Och sedan springer man."
 
- Sandra Beijer 

.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.

det är bra det är bra
sen 05.34 kedjeröker på balkong
spottar över räcket 
kastar fimpar ner mot gatan 
mäter avståndet 
trött på tårar 
ändå finns de där 
viskar "fan fan fan fan fan fan fan"
om och om och om igen 
dunkar huvudet mot knäna 
i ett försök att dämpa 
smärtan 
jag fimpar den sista cigaretten
ser hur den faller mot asfalten 
pang
den är död
kurar ihop mig till en boll
under en filt
i en soffa
 
jag är tillbaka på ruta ett 

RSS 2.0