verklighetsflykter och "jag skulle kanske ha behållit dig för du var ca den finaste jag mött"-tankar
"Det har alltid varit min övertygelse att om man gav sig till att en enda minut säga vad man tänkte skulle samhället rasa samman."
Har bäddat in mig själv i påslakan med rosa rosor på och tänkt att det skulle vara jättefint att ha någon liggandes tätt intill.
Ibland saknar jag dig något så oerhört. Något så oerhört att mitt hjärta värker. Men det känns så fånigt så därför försöker jag att inte sakna dig så ofta.
Har promenerat på vit vårstrand med solen i ansiktet. Försöker tvätta bort fräknarna jag fått. Jag tycker inte om mina fräknar. Jag tycker inte om mig själv så mycket alls.
Är inte så mycket för verkligheten längre. Tycker mest att den är skrämmande och ganska elak.
kisses
Trackback